Tekniker - historik

E-post
Skriv ut

Det är nästan ofattbart att på djupet sätta sig in i djupet och bredden av kvinnans textila arbete under historien. Det representerar en kolossal arbetsvolym, en djup kunskap om hur man får fram de textila fibrerna och hur man spinner en tråd av dem.

Så är det själva vävningen.

Den som har inblick i vävkonsten vet att det kräver en hel del tankemöda och tittande i vävböcker för att dra på en väv, räkna ut trådantal, välja rätt sked, solva rätt för den vävteknik man väljer, knyta upp skaften mot tramporna så det stämmer osv. Om man då tänker sig in i att inte ha tillgång till all denna hjälp som vi idag har och dessutom kanske inte heller kan läsa eller räkna förefaller det nästan ofattbart att gå iland med vävandet! Matematik och vävning hör intimt samman. Många gånger slås man i vår tid av att duktiga väverskor i sitt arbete visar sig vara dataprogrammerare eller mattelärare. Sannolikt var gårdagens väverskor en slumrande matematikreserv som i vävningen fick utlopp för sin förmåga att se samband genom flera led. De förmådde därmed skapa allt det vackra och anslående vi idag har möjlighet att se i museers och hembygdsgårdars samlingar.

Nu skall man i och för sig inte tro att förr så kunde alla kvinnor väva allting. Det fanns specialister då som nu. ”Storväverskorna” som behärskade avancerade vävtekniker som dubbelväv, damast, solvad upphämta o dyl var ofta prästfruar, hustrur till högre militärer eller andra som hade tjänstefolk som skötte gårdens vardagsgöromål. Husmor kunde i lugn och ro ägna sig åt sin vävning och utveckla den till mästerskap.

Det som vävdes av det stora flertalet kvinnor var nyttovävar som lärft, vadmal, halvylletyger till kläder och i viss mån rosengångstäcken. Men även de enklare teknikerna gav möjlighet till att tillfredställa kvinnans skapande ådra. Bevarade vävar och tygprovsamlingar i länsmuseet visar på stor form-och färgkänsla, skaparglädje och fantasi. Att bekanta sig med det som forna tiders kvinnor skapat är inspirerande! Jag ser det som en hyllning till de kvinnor som levt före oss och samtidigt något som glatt pekar framåt.

 Ulla Oscarsson
Jämtlands läns museum

Senast uppdaterad: 2011-11-01
10 kommentarer / Visa
Dela:
OBS
  • Gästkonto är inte konfigurerad (Kanske det saknas användare med detta användarnamn...). Ange 'Användarnamn för gäst' alternativet för användarnamn för befintlig användare. guest_username="guest"

    --
    yvComment solution, version="2.00.3"

Väva själv

   Här har vi samlat vävsedlar till både kopior av äldre textil från hela landet men...

Läs mer

Virkning historik

Den första kända tryckta virkbeskrivningen publicerades 1824 i den holländska damti...

Läs mer

Vävsedlar

Här hittar du alla vävsedlar till vävarna från utställningen "VÄV"

BOK I FOKUS

Linnedräll - prydnad på bondens bord

Boken handlar om linnedräll, högkvalitativa duktyg, bondesamhällets lyx och hemslöjdens stolthet. Handspunnet lin, handvävt, med glänsande rutiga mönster, vitt i vitt. Utgångspunkten är Arbrå socken i Hälsingland med ett historiskt rykte om en förnämlig produktion av duktyg, servetter och handkläden i dräll, essensen av linlandet Hälsingland. Trettiotre för Arbrå typiska mönster har analyserats och vävnotor för vävning med modernt material presenteras.

Läs mer

BOK I FOKUS

Kvinnomöda och skaparglädje

Kvinnans historia och de textila hantverken är nära förknippade. I denna rikt illustrerade (325 bilder) bok berättas om det textila arbetet och de sammanhang där hemmets nyttotextilier, prydnadsvävnader och kläder har tillkommit: Det mödosamma textilarbetet å ena sidan - glädjen att skapa något vackert å den andra. Det handlar om Jämtlands och Härjedalens textilhistoria, men innehållet ger generell kunskap till glädje för varje läsare som fascineras av garnernas, tygernas och plaggens magi.

Läs mer