Forskning

E-post
Skriv ut

Magisteruppsatser i Textilvetenskap vid Uppsala Universitet

2009/2010

Lindberg, Frida Alice Lund och Alice Lund Textilier - handvävda inredningstextilier i rumslig miljö.

2008/2009

Andersson, Gunnel Vävningen och framtiden. Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga.

Fagerlind, Marie Textilkonsten i offentlig miljö - Uppsala en fallstudie.

Fransson, Elisabeth Vävstolar i Hälsingland - tolkning av en 1700-tals text.

Thorin, Elisabeth " ... mönstret har en själ ..." - dokumentation av arbetet vid Westmans textilateljé i Falun.


 

Finnväv

Analys av ett traditionellt Bohuslänskt Konsthantverk

Tobias Nordberg, Kulturarvets former – Textilt kulturarv, Göteborgs Universitet

Jag kommer här att genomföra en analys av så kallad finnväv, en mönstrad dubbelväv som traditionellt tillverkats – och tillverkas – i södra Bohuslän. De täcken man vävt har haft en intressant roll i äldre tid och med utgångspunkt i ett sådant täcke som vävts och nedärvts i min släkt kommer jag att söka mig bakåt i tiden för att analysera den roll de hade i dåtidens vardagsliv och studera eventuella förändringar i synen på dem samt förändringar vad gäller användning, utformning och konstruktion.

Ladda ner som pdf

 

titelsida

Vävningen och framtiden
Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga

Gunnel Andersson

För 100 år sedan var vävning det dominerande framställningssättet för de tyger som användes till kläder och hemtextilier. De flesta var väl förtrogna med vävning och hade en uppfattning om ur vävstolen fungerade.

Det som för bara hundra år sedan var allas kunskap är idag en kunskap för få. För att ha förståelse för vår egen och andra kulturers bakgrund och historia, för att bevara den kulturskatt som finns samlad i museer, på hembygdsgårdar och andra ställen är kunskaper om textil och vävning av stor vikt. Vävningen har kvalitéer som det är mycket angeläget att unga människor får och ges möjligheter att ta del av. Vävning är framställningssättet för omkring hälften av de tyger som vi använder till kläder och hemtextil. Att vara insatt i hur det vävda tyget kommer till skapar en mer medveten konsument.

Ladda ner som pdf

 

Textila tolkningar
Om hängkläden, drättar, lister och takdukar
Anneli Palmsköld

Textila tolkningar handlar om en grupp inredningstextilier tillverkade i Halland på 1700- och 1800-talen. Idag ingår de i en museisamling. Mötet med hängkläden, drättar, lister och takdukar i deras nutida sammanhang väcker många frågor: Hur har de tillverkats? I vilka olika sammanhang har de brukats? Vad har de betytt för de människor som hanterat dem i olika tider och rum? I Anneli Palmskölds doktorsavhandling ger textilierna också svar, ibland nya och oväntade.

Nordiska museets handlingar
ISBN 9789171085191

 

Funderingar omkring Jämtlandsdräll
Sigrid Grenholm, Umeå Universitet 1981


Syftet med rapporten är att försöka få reda på hur Jämtlandsdrällen har uppkommit, förändrats och varför den vävs så lite idag. Besök och kontakter har tagits med museet, skolor och personer med anknytning till vävning inom länet. Litteraturstudier och analyser har utförts. Resultatet visar att Jämtlandsdräll är en förenklad dräll på tre eller fyra partier. Var fjärde tråd tjänstgör som avbindetråd. Jämtlandsdräll började vävas i början på 1900-talet. Kanske redan i slutet av 1800-talet.

Ladda ner som pdf

bilaga4

 

Senast uppdaterad: 2011-11-18
10 kommentarer / Visa
Dela:
OBS
  • Gästkonto är inte konfigurerad (Kanske det saknas användare med detta användarnamn...). Ange 'Användarnamn för gäst' alternativet för användarnamn för befintlig användare. guest_username="guest"

    --
    yvComment solution, version="2.00.3"

Väva själv

   Här har vi samlat vävsedlar till både kopior av äldre textil från hela landet men...

Läs mer

Virkning historik

Den första kända tryckta virkbeskrivningen publicerades 1824 i den holländska damti...

Läs mer

Vävsedlar

Här hittar du alla vävsedlar till vävarna från utställningen "VÄV"

BOK I FOKUS

Linnedräll - prydnad på bondens bord

Boken handlar om linnedräll, högkvalitativa duktyg, bondesamhällets lyx och hemslöjdens stolthet. Handspunnet lin, handvävt, med glänsande rutiga mönster, vitt i vitt. Utgångspunkten är Arbrå socken i Hälsingland med ett historiskt rykte om en förnämlig produktion av duktyg, servetter och handkläden i dräll, essensen av linlandet Hälsingland. Trettiotre för Arbrå typiska mönster har analyserats och vävnotor för vävning med modernt material presenteras.

Läs mer